Intern Medicin

bronkial astma

Figur bronkier

definition

Bronkialastma är en kronisk sjukdom i luftvägarna som leder till attacker av andfåddhet och hosta.

Vid astma förekommer en upprepad och plötslig förträngning (hinder) luftvägarna. Om astma har kvarstått länge kan det också ske strukturella förändringar i luftvägarna.

Vilka är de typiska symptomen på astma?

Attackliknande andnöd
Rethosta
hosta
Torra ljud när du andas ut (sk "stridor")
Kvävning
Tryck över bröstet
andnöd
särskilt nattliga symtom

Läs mer om detta ämne på: Symtom på bronkialastma

Andnöd

Vid astma förekommer ofta akuta attacker av andnöd. Du har en känsla av att du inte längre kan andas ordentligt eftersom dina luftvägar tränger upp. Detta inträffar oftast på natten eller tidigt på morgonen. Dessutom finns det torra ljud, särskilt vid utandning, vilket också leder till rädsla och därmed ökar andnöd. Under dessa attacker är det därför mycket viktigt att försöka hålla sig lugn och normalisera andningen jämnt och på ett fokuserat sätt.

Läs mer om detta ämne på: Andnöd

Slemhinnor

Orsaken till astma är inflammation. Detta leder till en ansamling av många immunsystemceller i lungorna. Som en del av denna inflammatoriska reaktion finns det också en ökad bildning av slimig utsöndring som samlas i bronkierna. Det är därför viktigt att även ta slemlösande läkemedel under behandlingen och hosta upp slemet på ett riktat sätt.

Mer information om ämnet finns på: Slemhinnor

att hosta

Hosta förekommer ofta vid astma, ofta vid attacker och som svar på vissa stimuli. Eftersom astma ofta utlöses av olika triggers reagerar kroppen på dessa med ibland våldsamma irriterande hosta. Dessa triggers inkluderar till exempel pollen, djurhår, husdamm kvalster eller fysisk ansträngning. När sjukdomen utvecklas utvecklas ofta en kronisk hosta, som blir allestädes närvarande i vardagen.

Dessa behandlingsalternativ är tillgängliga

Undvikande av den utlösande faktorn vid allergisk astma
Desensibilisering (helst i tidig ålder)
Inhalerade glukokortikoider (t.ex. budesonid)
Inhalerad beta-sympatomimetika (t.ex. Sabutamol)
Leukotrienreceptorantagonister (t.ex. montelukast)
teofyllin
Tiotropiumbromid
Biologicals

Läs mer om detta ämne på:

Terapi av astma
Nödspray för astma

När behöver jag kortison?

För nästan två år sedan upprättades en ny regim för terapi av astma. Detta är ett så kallad steg-för-steg-schema som används för långvarig läkemedelsbehandling. Det är viktigt att börja med lägsta möjliga medicinering och öka detta beroende på framgång och fri från anfall.

Ursprungligen behandlas endast akuta attacker med hjälp av så kallade beta-sympatomimetika. Om dessa inte är tillräckliga och en alltmer kronisk hosta upprättas, kommer patienten att byta till långtidsbehandling i nästa steg. Detta innebär att från och med nu rekommenderas också daglig läkemedelsbehandling. Det första läkemedlet som används här är kortison i inhalativ form som en spray. Starten av åtgärden kan inte observeras omedelbart. Den fulla effekten utvecklas först efter cirka 2 veckor. Så det är inte bara rent terapeutiskt, utan också skyddande för att förhindra den fortsatta utvecklingen av sjukdomen. Kortison bör inhaleras två gånger om dagen, doseringen beror på beredningen.

Mer information finns från: Kortisonterapi mot astma

Dessa läkemedel används

Läkemedelsbehandlingen av astma är mycket mångfaldig och strukturerad i ett steg-för-steg-schema där olika läkemedel kombineras med varandra beroende på sjukdomens svårighetsgrad.

En grupp bildas av beta-sympatomimetika, som utvidgar luftvägarna och slappnar av bronkiernas muskler. Dessa finns både som en kortverkande form för akuta attacker och som en längre verkande form för att öka kontrollen över astma.

Kortison spelar också en stor roll som ett antiinflammatoriskt läkemedel. Det är viktigt att den terapeutiska kortisonnivån först måste byggas upp över några veckor så att den kan fungera tillräckligt.

Andra läkemedel är teofyllin, som utvidgar luftvägarna, men inte är lämpligt i en nödsituation, och leukotrienreceptorantagonister såsom Montelukast.

Om alla dessa läkemedel inte längre är tillräckligt effektiva används så kallade biologiska. Dessa verkar mycket specifikt i kroppen och hämmar specifikt budbärarämnen som främjar inflammation. De har också en anti-allergisk effekt. Exempel är omalizumab eller mepolizumab.

Läs mer om detta ämne på: Läkemedel mot astma

homeopati

Många astmatikare tar regelbundet homeopatiska medel för att förbättra sina symtom. Det finns olika beredningar beroende på typ av symtom.

För krampanfall av hosta kan till exempel Lobelia inflata tas tre gånger om dagen i form av fem kulor. Detta släcker hosta och minskar också överdriven andning, dvs hyperventilation. Om det finns en ökad hosta med sputum, som vanligtvis ser vit ut och förekommer huvudsakligen på natten, kan Kalium iodatum också hjälpa till som en femfaldig dos av kulor tre gånger om dagen.

Sambucus nigra med fem kulor tre gånger om dagen rekommenderas för plötslig dyspné med heshet. Om du får en kvävning kan Spongia hjälpa till med fem kulor tre gånger om dagen. Denna beredning kan också vara effektiv för andning. Ett annat homeopatiskt medel som kan användas vid astma (vare sig det är allergiskt eller kroniskt), men också för KOL, är Ammi visnaga.Denna beredning bör också tas tre gånger om dagen i form av fem kulor.

Andningsövningar

Vid astma kan andningsövningar ha en stödjande effekt och minska situationer där det är akut andnöd. Ett viktigt element är läppbromsen, där läpparna ligger ovanpå varandra och luften bara skjuts ut genom en liten öppning när du andas ut. Kärrstolen, i vilken armarna är placerade på låren när du sitter, ger ytterligare lättnad för hjälpmusklerna för andning.

Eftersom attackliknande hostpassningar ofta förekommer i samband med astma är det viktigt att kontrollera dem och ta bort så mycket slem som möjligt från lungorna. För detta ändamål bör en så kallad bronkialtoalett utföras varje morgon, eftersom slemet samlas under sömnen, särskilt på natten med kort andning. För att göra detta, tar du först ett djupt andetag. Detta följs av en svag rensning i halsen och cirka hälften av luften andas ut igen. Den resterande luften kan nu användas för att enkelt hosta upp slemet. Det hela bör upprepas flera gånger och integreras i vardagen.

För att ytterligare stärka andningsmusklerna extra rekommenderar vi sträckningsövningar för de interkostala musklerna och stärker membranet.

Mer information om detta ämne finns på: Andningsövningar

Orsaker, utveckling och riskfaktorer

Astma är en repetitiv och plötslig minskning (hinder) luftvägarna.

En astmaattack kan utlösas av olika stimuli som inte har någon effekt i en frisk lunga, men utlöser en inflammatorisk reaktion av bronkialslemhinnan hos en astmatisk person.

Slemhinnan sväller upp och utsöndrar allt hårdare ett tufft slem. Bronkierna blir slemhinnor och minskas. Dessutom sammandras musklerna i de mindre luftvägarna som en kramp, vilket gör andningen ännu svårare. Syreförsörjningen till lungorna och därmed till kroppen försämras; i extrema fall kan ett livshotande tillstånd uppstå.

Läs mer om detta ämne på: Slemhinnor

Utvecklingen av bronkialastma är en process som påverkas av många faktorer och där, utöver miljöfaktorer, även genetiska predispositioner är involverade. En åtskillnad görs mellan exogent allergisk astma och icke-allergisk astma. Blandade former är vanliga.

Basen för exogen allergisk astma är ett felaktigt svar från immunsystemet. Möjliga allergener är: husdamm kvalster, mögel, djurhår och mjäll, pollen och yrkesallergener som t.ex. Mjöl för bagaren.

Icke-allergisk astma utlöses av en mängd faktorer som inte mobiliserar immunsystemet: fysisk ansträngning, kall luft, ibland också fuktig och varm luft, stress och känslor (skratt, gråt, rädsla).

Oftast förekommer dock båda formerna tillsammans, eftersom t.ex. konstant inflammation i luftvägarna i allergisk astma till bronkial överexcitabilitet (Hyperreaktivitet), vilket innebär att även de minsta stimuli såsom rök, parfym eller kall luft är känsliga och slemhinnan reagerar på det ovan beskrivna sättet.

Andra speciella former är ansträngningsinducerad astma (Träna astma), som vanligtvis inträffar i avslappningsfasen efter fysisk ansträngning, och läkemedelsinducerad astma, främst utlöst av smärtstillande medel som innehåller acetylsalicylsyra - ASA (aspirin) för kort (del av de flesta huvudvärkstabletter).

Vid allergisk astma sker en mycket specifik dysreglering av immunsvaret (kroppens egen försvarsreaktion), som är riktad mot ämnen som faktiskt inte utgör någon fara för kroppen. Dessutom har de flesta astmatiker en ökad blodnivå av IgE (I.mmoglobulin E.) på. IgE är en speciell antikropp mot immunförsvaret som fungerar som en budbärare i kroppen för att förmedla en allergisk reaktion.

I början av sjukdomen kan det utlösande allergenet som kroppen reagerar ibland fortfarande bestämmas. Vanligtvis läggs emellertid fler och fler utlösande allergener över tid, vilket sedan kallas en utvidgning av allergispektrumet. Den ursprungliga stimulansen kan inte längre bestämmas och att undvika de utlösande allergenerna blir allt svårare. inte bara utan ett husdjur, utan gradvis också på vårvandringar och parfym.

Psykologiska faktorer spelar också en roll. Å ena sidan kan de påverka sjukdomens omfattning, och å andra sidan spelar de en viktig roll för att hantera sjukdomen.

Patienter med bronkialastma har ofta andra sjukdomar som klassificeras som atopiska kliniska bilder. Atopy är en genetiskt baserad vilja hos organismen att reagera på olika naturliga eller konstgjorda miljömässiga stimuli med en överdriven immunsvar. Förutom bronkialastma inkluderar atopiska sjukdomar t.ex. också neurodermatit eller "höfeber".
Om föräldrarna har atopiska sjukdomar är barnets risk att utveckla astma upp till 50% högre.

Läs mer om detta ämne på: Orsaker till astma

Patienter som lider av både astma- och kardiovaskulära problem bör inte ta läkemedlet Korodin. Korodin används för att behandla lågt blodtryck och hjärtsvikt. Om de är överkänsliga mot läkemedlet upplever dessa patienter andningssvårigheter och astmaattacker. För mer detaljerad information, läs ämnet under artikeln: Korodin droppar

Kan stress också utlösa astma?

Stressens roll i utvecklingen av astma har länge varit en mycket kontroversiell fråga. I dag tros det mest att stress i form av mental konflikt inte är en orsak till astma. Det som emellertid är säkert är att stress kan ha en ytterligare förstärkande effekt på utvecklingen av astma. En skillnad måste emellertid också göras mellan fysisk (dvs. fysisk) och psykologisk stress.

En tydligt definierad form av astma är ansträngningsastma, som uppstår under fysisk ansträngning, ofta särskilt vid fysisk ansträngning i kall luft.

Vid akut psykisk stress finns det ofta ökad andning (hyperventilation), vilket på sikt kan göra andningen svår. För att en astmasjukdom ska utvecklas av detta måste dock andra faktorer läggas till.

I många fall spelar dock flera faktorer, såsom förkylning, genetik, pollen och andra miljöpåverkan i kombination en avgörande roll i utvecklingen av astma.

Astma från Aspirin® / Ibuprofen

Astma kan orsakas av olika orsaker. En av dem är läkemedel, särskilt så kallade NSAID (icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel), såsom Aspirin® eller ibuprofen. Denna form av astma är också känd som smärtstillande astma, dvs smärtstillande astma.

De fulla mekanismerna bakom denna trigger är ännu inte helt förstås. Det vanligaste antagandet är att den långvariga användningen av aspirin eller ibuprofen, till exempel, förskjuter balansen mellan två viktiga messenger-ämnen. Den ena är prostaglandin E2, som förstorar luftvägarna och endast produceras i reducerad grad av aspirin. Det andra ämnet är leukotriener, vilket får luftvägarna att dra sig samman och produceras mer när aspirin tas under lång tid. Detta förskjuter jämvikten mellan dessa två ämnen i riktning mot leukotriener och luftvägarna blir allt mindre. Därför är leukotrienantagonister också vanliga i terapi, eftersom de exakt hämmar leukotriener.

Ofta är formen av smärtstillande astma en kronisk obstruktiv lungsjukdom, dvs KOL, som ett redan existerande tillstånd.

Läs mer om detta ämne på: NSAID

Astma från mögel

Astma kan orsakas av olika orsaker. Det har ännu inte klargjorts om mögel är en egen orsak. Om det finns en allergi mot en typ av mögel, kan detta säkert bidra till utvecklingen av astma. Studier har också visat att långvarig vistelse i fuktiga rum främjar utvecklingen av astma. Om mögel upptäcks i en lägenhet bör renovering därför alltid utföras.

Vanlig förkylning astma

En enkel förkylning kan inte utvecklas till en astmasjukdom i sig. Snarare kan en förkylning förstärka symtomen på en redan befintlig form av astma, eftersom kylan också försvagar luftvägarna och attackerar dem av virus. Detta orsakar en ökad inflammatorisk process i lungorna och andnöd och hosta kan intensifieras. Dessutom kan en förkylning utlösa en akut astmaattack med bröstetthet och andnöd. Om du har astma och ytterligare förkylning bör du alltid konsultera en läkare.

Vad är en astmaattack?

En svår astmaattack kan leda till vad som kallas en akut astmaattack. Detta är en akut, signifikant försämring av symtomen. Det mest aktuella symptomet är den ökande andningsbristen, det blir mer och svårare att andas och man börjar gnälla. Detta panikerar i sin tur kroppen, vilket gör andnöd ännu värre. Ofta använder de drabbade hela deras andningsmuskler genom att stötta upp händerna och stå, till exempel i den så kallade målpositionen.

Dessutom kan takykardi, dvs ett betydligt snabbare bankande hjärta, ångest, förvirring och cyanos, dvs en otillräcklig försörjning av kroppen med syre, uppstå på grund av andningsproblem. Så det är mycket viktigt att lugna den drabbade personen. Andningsövningar som bromsläpp, administration av syre och snabbverkande läkemedel som inhalerad beta-sympatomimetika eller intravenösa kortisonpreparat såsom prednisolon är snabbt effektiva.

I vissa fall kan den akuta astmaattacken inte reduceras tillräckligt trots korrekt behandling och den så kallade statusastmatiken kan uppstå, vilket ibland kan ha livshotande konsekvenser. Detta är en absolut nödsituation som måste behandlas omedelbart på sjukhuset, eftersom andnöd kan resultera i en uttalad syrebrist i kroppen.

För mer information, se: Astma attack

Så här diagnostiseras astma

Olika diagnostiska verktyg kan användas beroende på hur astma utvecklats. Anamnesen, dvs. läkare-patient-konversationen, och den fysiska undersökningen spelar alltid en central roll i den första bedömningen. Dessutom kan blodprover ge mer information om typ och svårighet av inflammation. Omfattningen av sjukdomen kan bedömas bättre i röntgen av bröstet och det finns många funktionstester av lungorna för att bestämma andningsförmågan som fortfarande finns.

Mer information om detta ämne finns på: Hur diagnostiseras astma?

Dessa tester finns där

Lungfunktionstestet (även kallad "Lufu") och metakolin provokationstestet används i vardagen som test för att undersöka lungorna i astma. Med lungfunktionen mäts olika volymer med hjälp av ett speciellt munstycke, varvid patienten här t.ex. du ombeds att andas in och ut så djupt du kan. I metakolinprovokationstestet testar administrationen av metakolin (detta får luftvägarna att dras samman) hur starkt lungorna är irriterade av detta ämne.

Läs mer om detta ämne på: Lungfunktionstest vid astma

Konsekvenser av astma

Om sjukdomen inte behandlas ordentligt eller om behandlingen inte fungerar finns det risk för att försämra astmaattacker, varav vissa kan vara livshotande och kräva omedelbar medicinsk behandling (status astmatik). Å andra sidan kan långvariga skador på lungorna och det kardiovaskulära systemet uppstå.

Det grundläggande problemet med en astmaanfall är att luften inte längre kan lämna lungorna, vilket innebär att ingen frisk luft kan komma in, även om det under en attack verkar som om den berörda personen "suger efter luften". På lång sikt kan flera astmaattacker sätta en sådan belastning på lungorna att otillräcklig utandning får lungorna att överblåsa.

Man talar här om lungemfysem. Detta leder till allvarlig, irreversibel nedsatt lungfunktion, vilket manifesterar sig i en minskning av prestandan och minskad motståndskraft för patienten. En annan konsekvens av överinflationen av lungorna kan vara en svaghet i det högra hjärtat - kallad cor pulmonale.

Anledningen till detta är det ständigt ökade trycket i lungorna orsakat av överinflationen, vilket sätter alltför hög belastning på höger hjärta. Alla dessa följder kan undvikas med rätt behandling. Det är därför desto viktigare att terapi är så tidig och konsekvent som möjligt.

Kan du bota astma?

Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom. Detta innebär att lungvävnaden attackeras och skadas av många olika immunceller och budbärersubstanser. Tyvärr är denna process inte helt reversibel på lång sikt och astma kan inte botas. Efter att ha diagnostiserat astma är det viktigt att inse att denna sjukdom kan pågå under livstid. Men i dag kan astma också behandlas mycket bra och därför kan ett relativt normalt liv ledas trots allt. Och i många fall avtar astma i sådan utsträckning att de drabbade betraktas som symptomfria. Detta kan observeras särskilt när man diagnostiserar barn och ungdomar.

Tidpunkten för diagnos är avgörande. Om astma förekommer hos barn, till exempel endast med ansträngning, tolkas detta ofta som osportsligt uppträdande och en diagnos ställs först år senare när sjukdomen redan är avancerad.

Vad är astmatriaden?

Astmatriaden förstås vara de tre elementen som spelar en avgörande roll i utvecklingen av astma. Dessa inkluderar den så kallade bronkospasmen, dvs krampa i luftvägarna (bronkier) och slemhinnödem, dvs svullnad i slemhinnor på grund av ökande inflammation. Den tredje faktorn är hypersekretion, dvs. den ökade utsöndringen av slem från lungorna i cellerna, vilket orsakas av den inflammatoriska infiltrationen av lungorna.

Astma och sport - vad måste jag tänka på?

Många tror att om du har astma bör du träna mindre. Detta är emellertid ett stort misstag, eftersom lungorna tål mindre och mindre stress, vilket emellertid själva astmasjukdomen definitivt representerar luftvägarna.

Den avgörande faktorn för idrotten är hur den utövas. Först och främst bör sportens typ och intensitet diskuteras med läkaren, eftersom den senare särskilt beror på hur uttalad astma är och vilka mediciner som redan tas mot den. Uthållighetssporter som löpning, simning eller dans är särskilt lämpliga. Det är viktigt att alltid lyssna på din kropp och sakta ner om du har ont. För att få lungorna att bli vana vid ansträngningen är det vettigt att starta sporten med långsam och kontinuerlig träning och sedan gradvis öka den och anpassa den till de individuella andningssvårigheterna. I vissa städer i Tyskland finns det nu astmasportgrupper eller lungsportgrupper.

Vilken läkare behandlar bronkialastma?

Om du misstänker att du lider av astma bör du kontakta en läkare så snart som möjligt för att klargöra denna diagnos och, om den är tillgänglig, inleda lämplig behandling. Pulmonologer, så kallade pulmonologer, ansvarar för detta. Vissa har också den extra kvalifikationen som pneumo-allergolog. Om astma är en allergisk astma, till exempel på grund av dammskvalster, kan en allergist också konsulteras. Hänvisningen kan utfärdas av husläkaren.

Hur skiljer jag astma från KOL?

Astma och KOL är de två vanligaste kroniska sjukdomarna i luftvägarna, men de skiljer sig åt på många viktiga sätt. Medan KOL endast orsakar andnöd under ansträngning, förekommer det i astma som attacker och inte nödvändigtvis genom ansträngning (men det kan också hända). I många fall är astma en allergisk sjukdom; detta är nästan aldrig fallet med KOL. En annan viktig skillnad är sjukdomsförloppet. KOL är en regelbunden progressiv sjukdom, medan astma också tillfälligt kan stoppa sjukdomen.

Läs mer om detta ämne på: KOL

Vilken roll spelar D-vitamin i astma?

Liksom många andra vitaminer (som vitamin C) ger vitamin D enormt stöd för immunsystemet. Under senare år har forskningen mer och mer fokuserat på D-vitamin och det finns nu fler och fler studier på det. Emellertid är de exakta mekanismerna ännu inte helt förståda. D-vitamin krävs som budbärarämne i många syntes- och metabola processer i kroppen. Med en tillräcklig vitamin D-nivå stärks kroppen därefter, vilket kan ha en positiv effekt på vissa sjukdomar.

En studie från Israel gav intressanta resultat: hos personer med astma med låg vitamin D-nivå förvärrades sjukdomen med tiden. Omvänt är en ökad nivå av D-vitamin förknippad med en betydande förbättring av symtomen vid astma. Det rekommenderas därför att du konsumerar tillräckligt med vitamin D En regelbunden vistelse i solen är tillräcklig för detta och du behöver inte nödvändigtvis ta till kosttillskott direkt. Men om detta är önskvärt rekommenderas vitamin D3 särskilt.

Kan jag använda bastun om jag har astma?

Med astma är det viktigt att stärka immunförsvaret regelbundet. Ett besök i bastun är mycket lämpligt för detta eftersom det stimulerar kroppens cirkulation och metaboliska processer. Luftens värme främjar blodflödet till slemhinnorna i lungorna, liksom inandning av vattenånga eller, beroende på bastun, andra ämnen i luften. Den avslappnande effekten på musklerna är också gynnsam för andningsmusklerna, eftersom de är särskilt stressade i anfall av kort andedräkt.

Frekvens (epidemiologi)

Förekomsten av bronkialastma, som andra allergiska sjukdomar, fortsätter att öka kraftigt. I Tyskland drabbas cirka 10% av barnet och 5% av den vuxna befolkningen.
Hos barn är bronkialastma en av de vanligaste kroniska sjukdomarna. Om föräldrarna har "atopiska" sjukdomar (t.ex. allergier) är barnets risk att utveckla astma upp till 50% högre.

Skillnaderna mellan Öst- och Västtyskland konvergerar nu, medan tidigare en betydligt lägre förekomst av bronkialastma kunde observeras i Östtyskland, vilket stödjer antagandet att vissa levnadsförhållanden (t.ex. ökad hygienisering) stödjer förekomsten av sjukdomen .

Läs mer om detta ämne på: kronisk sjukdom

Lungans anatomi

Anatomi och lokalisering av lungorna

höger lunga
Vindrör (luftstrupen)
Tracheal bifurcation (Carina)
vänster lunga

För att förstå processerna i kroppen som ligger till grund för astma är det nödvändigt att titta närmare på det mänskliga andningsorganet. Andning är en mycket komplex process där flera strukturer är involverade. Förutom lungorna, i vilka syre absorberas från luften i blodet, spelar luftvägarna en viktig roll.

Luften kommer in i vindröret (luftstrupen) från munnen eller näsan. Luftstrupen grenar i bröstet in i en höger och en vänster sida gren - kallas huvudbronkos - och de leder till vänster och höger lungor. I lungorna fortsätter de två huvudbronkierna att förgrena sig och bildar mindre och mindre grenar som slutligen leder till alveolerna, där gasutbyte sker. Med varje bifurkation blir diametern för de luftledande bronkierna mindre.

Du kan tänka på det hela som ett upp och ned träd, där luftbubblorna hänger som äpplen, varför hela saken kallas också ett bronkialt träd. Bronchialträdets uppgift är inte bara att leda luften vi andas till alveolerna, det säkerställer också att luften anländer dit värms, fuktas och renas.

För att utföra dessa uppgifter täcks bronkialsystemet med ett speciellt slemhinna. Den är mycket väl försedd med blod, vilket leder till ett värmeväxling mellan luft och blod, täckt med små hår där t.ex. Pollen eller dammkorn fastnar och det utsöndrar slem, från vilket luften absorberar fukt när den passerar. Allt detta sker bokstavligen i ett andetag. Under luftvägarnas slemhinna finns ett muskellager anordnade i en ring.

Det gör det möjligt för kroppen att reglera bronchiens diameter på ett riktat sätt. En förträngning kallas en hindring och en utvidgning kallas en dilatation. I ett sunt tillstånd ställer kroppen denna reglering t.ex. när den utsätts för kraftig stress som kräver ökad andning, t.ex. en kontinuerlig körning / jogging. Genom att utvidga bronkierna kommer luften lättare in i lungorna, vilket säkerställer en bättre tillförsel av syre.

Mer information om ämnet finns på: lunga