Diagnos av sköldkörtelcancer

diagnos

I början av läkarkontakt frågas patienten om sin medicinska historia (= anamnesis).

Det som är av intresse här är om sköldkörteln har förändrats i storlek, om det finns sväljsvårigheter eller en klumpig känsla i halsen.

Det är viktigt att ta reda på om det finns en familjehistoria med sköldkörtelstörningar som t.ex. en organförstoring (= struma), a hypertyreos, Hypotyreos eller autoimmuna sjukdomar som är ärftligt genetiskt och leder till utveckling av sköldkörtelcancer (t.ex. MEN = multipla endokrina neoplasmer).

Läkaren frågar också om patientens medicinering och om han har gett kontrastmedier de senaste månaderna. Kontrastmedier som innehåller jod kan orsaka a hypertyreos (Hyperthyreoidism) och kan vara problematisk för ytterligare diagnostiska procedurer (se scintigrafisk undersökning).

Läkaren undersöker patientens sköldkörtel medan han sitter:

Halsen ses och kontrolleras för en förstorad sköldkörtel. Sköldkörteln skannas i ett efterföljande steg.

En detaljerad fysisk undersökning av patienten följer.

Patienter med onormal palpation i sköldkörteln, dvs. de patienter där en eller flera Klump i sköldkörteln märks under palpationsundersökningen av nacken, frågas om familjesjukdomar:

Obs: onormalt påtagligt fynd

Varje märkbar påtaglig upptäckt av sköldkörteln klargörs mer detaljerat genom en ultraljudundersökning. Om det finns en eller flera knölar i sköldkörtelvävnaden som är suddiga och är hypoekoiska i ultraljudsbilden, misstänks en ondartad process.

Nästa diagnostiska steg är a scintigrafisk undersökning av sköldkörtelvävnaden för att kunna bedöma organets aktivitet och speciellt funktionella tillstånd i nodulära områden.

Funktionellt aktiva, hormonbildande sköldkörtelceller lagrar jod.

För scintigrafi om du utnyttjar den här egenskapen:

Patienten får jod genom en venös åtkomst som laddas med den radioaktiva markören 99mTechnecium-Pertechnate. Joden ackumuleras tillsammans med technecium i sköldkörtelvävnaden, vilket gör det möjligt för undersökaren att göra ett kvantitativt uttalande om sköldkörtelfunktionen. En så kallad kall klump, som vanligtvis finns i en cyste- eller sköldkörtelcancer, lagrar inte jod och indikerar därför ingen radioaktivitet.

Är kalla knutar Om ultraljudsundersökningen inte är ekofri, misstänks en malig sköldkörteltumör. I 5-8% av fallen är detta mönster ett sköldkörtelcancer.

Info: scintigrafi

Det är viktigt att patienten ges 4-6 veckor före scintigrafi hade ingen undersökning med jodinnehållande kontrastmedel, eftersom absorptionen av radionukliden störs vid ökade jodkoncentrationer i kroppen, vilket kan leda till falska undersökningsresultat. Före undersökningen varken jodinnehållande kontrastmedel eller jodinnehållande
Desinfektionsmedel har använts.

Till skillnad från karcinom är cysten (ofarlig) typiskt anekoisk, d.v.s. det verkar helt svart i ultraljudsbilden.

Den pålitliga skillnaden mellan en ofarlig cysta och en ondartad sköldkörteltumör kan endast göras efter en bedömning Fin nålstickning av noden.

Provtagningen från den lokala skada i sköldkörteln (= fin nålbiopsi) följer den scintigrafiska undersökningen. Det utförs med en tunn nål som sätts in i det misstänkta sköldkörtelområdet under ultraljudsstyrning. Undersökaren tar ett vävnadsprov från den kalla nodulen, som är histologiskt, dvs. undersöks med avseende på deras cellkomposition och strukturer.