Ortopedi-Nätet

Ryggstöd

Definition - vad är en ryggstöd?

Ortoser är alla typer av kroppskramande hjälpmedel. Ryggortoserna kan stabilisera och stödja olika delar av ryggen, men de används ibland också för att korrigera feljusteringar. Bakre ortoser består vanligtvis av en stor mängd tyg som är gjord av töjbart material. Stödelement i form av plast- eller metallstänger kan också användas. Dragsystem med kardborrfäste används också. Korrigerande ortoser kan dock också bestå helt och hållet av plast.

Läs mer om ämnet stabilisering av ryggraden här

Vad behöver du en ryggortos för?

Ryggortoser kan användas för olika indikationer. Det finns många stabiliserande ortotika som används särskilt för kotfrakturer i ryggraden eller osteoporos. Sådana ortoser är också till hjälp efter ryggkirurgi för att ge stöd till de opererade strukturerna så länge ryggmusklerna inte är tillräckligt stärkta. Sådana ortoser kan vanligtvis "avaktiveras" under återhämtningsprocessen. Stabiliserande komponenter tas bort så att ryggen i allt högre grad måste ta på sig fler funktioner.

En annan typ av ortos är de som används för att korrigera feljusteringar. Vid uttalad lordos (t ex ihålig rygg) eller kyfos (t ex rygghumpa) används ortoser som stöder ryggraden och samtidigt bringar den långsamt tillbaka till normal form.

Ortoser används också för skolios (vridning och krökning av ryggraden). Vanligtvis används en hård skoliososkorsett här. Ortoser krävs också för svaga muskler, eftersom de kan överbrygga försvagade områden i ryggen och därmed lindra belastningen.

skolios

Vid skoliose används en ryggstöd för att återställa ryggraden i normal form. Stagbehandling bör ges, särskilt hos barn där skoliosen gradvis försämras. På detta sätt kan ryggkirurgi undvikas eller skjutas upp för många av de drabbade tills tillväxten är fullständig.

Skolioskorsetten är vanligtvis gjord av hård plast med en tunn, något mjukare stoppning. Med hjälp av en gipsgjutning anpassas skolioskorsetten till den individuella krökningen och vridningen av ryggraden. Avlastningszoner är integrerade för att öka bärkomforten. I de flesta fall måste ortosen bäras i 23 till 24 timmar om dygnet.

Här kan du ta reda på mer om ämnet: Kirurgi för skolios

Vertebral fraktur

Efter en kotfraktur i ryggraden är stabilisering och skydd av ryggraden högsta prioritet. Målet är att avlasta det drabbade området på ryggen och fördela krafterna till andra ryggdelar. Beroende på höjden på vilken ryggraden bryts kan en cervikal, thorax eller ryggrad ryggraden användas.

De bakre ortoserna varierar också i längd, beroende på hur stor delen av ryggraden som ska stabiliseras. Med ökande uppbyggnad av ryggmusklerna kan individuella stabiliserande element i ryggortos undvikas.

Här kan du ta reda på mer om ämnet: Behandling av en kotfraktur

Vilka olika ryggortoser finns det?

Ryggortoser är olika beroende på vilka funktioner de borde ha och vilka delar av ryggen som ska stödjas. Först och främst kommer det ner till vilken del av ryggraden som påverkas. En åtskillnad görs mellan livmoderhalscancer, thorax och ryggrad.

De flesta ortoser täcker ett enda område i ryggraden, men det finns också ryggortoser som stabiliserar flera delar eller till och med nästan hela ryggraden. En annan fråga uppstår med ortosfunktionen.

Det finns ortoser som är avsedda att stabilisera och lindra ryggraden, och i vissa fall ska en immobilisering (oförmåga att röra sig) av enskilda sektioner uppnås. Korrigerande ortoser används också i ryggen.

Det finns ytterligare skillnader med avseende på de använda materialen: från hårda plastskal och metallstänger till tygsortoser och bärande elastiska band, olika komponenter införlivas beroende på ortosens krav. De flesta ryggortoser tillverkas i olika storlekar och kan köpas i varje butik för medicinsk utrustning. Dessa är vanligtvis de stabiliserande ortotiken. Däremot är till exempel skolioskorsetten, som är avsedd att korrigera en feljustering, individuellt anpassade till ryggraden hos den berörda personen.

Vad ska du se upp när du bär?

När du bär ryggortos är det viktigaste om ortosen sitter korrekt. Ortosen bör därför alltid anpassas till den berörda personens kropp av en utbildad ortopedtekniker. Rätt storlek på ortosen är av avgörande betydelse.

Det rätta sättet att sätta på ryggen orthos måste också läras och kontrolleras av specialistpersonal som ortopedtekniker och sjukgymnaster. Ortosen bör helst vara så tät att den inte glider och samtidigt ska den vara tillräckligt bred så att den inte orsakar smärta.

Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt blodflödet till huden under ortosen, och tryckpunkter måste undvikas så att vävnaden inte skadas. När du bär en ryggortos är det också viktigt att notera när och hur länge ortosen ska bäras. Är det bara några timmar om dygnet eller dygnet runt? Måste ortosen också bäras på natten? Behövs det bara under fysisk aktivitet eller också i vila? Alla dessa frågor bör diskuteras med ansvariga fysioterapeuter och läkare.

Hur fungerar en ortos?

De bakre ortoserna med sina olika komponenter uppfyller olika funktioner. Stela komponenter krävs för att uppnå rörelsebegränsningar, stabilisering och omfördelning av krafter. Denna effekt kan uppnås med långa plastskenor, metallstänger eller till och med hela plastskal. Det används också för att korrigera deformiteter såsom skolios.

En annan stabiliserande komponent är ämnet. Detta är vanligtvis lite stretchigt och anpassar sig därför mycket bra till ryggens form. Dessutom sitter ortosen fast på ryggen, vilket inte bara ger ryggraden utan också den andra vävnaden (musklerna) en bättre struktur och därmed stödjer ryggen som helhet.

Breda remsor av gummi och tyg, som kan fästas till ortosen med kardborreband, används också för att ge speciellt stöd för vissa strukturer på baksidan. De erbjuder också skydd mot glidning av ortosen.

De flesta bakre ortoser består av flera av dessa komponenter, som ofta kan tas isär. En ortos kan således samtidigt uppfylla flera funktioner som är nödvändiga i olika stadier av sjukdomen. Även om mycket stabilitet krävs i början efter en ryggradskirurgi, till exempel, kan de hårda plastdelarna tas bort efter en viss tid. Ryggraden kan nu stödja sig själv igen, men ryggmusklerna är fortfarande stimulerade (stimulerade) och stöds av tygortosen.

Läs mer om ämnet: Stabilisering av ryggraden

kostar

Kostnaderna för ryggortoser varierar mycket beroende på storlek och material. Den tekniska finessen som används spelar också en roll i kostnaderna. Små ryggortoser som bara täcker en viss del av ryggraden kostar vanligtvis mellan 60 och 150 euro.

Specialanpassade produkter som är individuellt anpassade och bearbetade för hand är motsvarande dyra och kan snabbt kosta över 1 000 euro. Priset för en hård skalkorsett för skolios är inte sällan 2500 euro.

Betalar sjukförsäkringen för det?

De lagstadgade hälsoförsäkringarna är skyldiga att ta över den grundläggande vården med ryggortos för lämpliga indikationer. I de flesta fall måste låga kostnader som receptbelagd själv bäras med sådana modeller.

Vid privata sjukförsäkringar beror täckningen på försäkringsavtalen. Ryggortos faller vanligtvis under kategorin medicinska hjälpmedel. Den exakta andelen av kostnadsantagandet finns i respektive kontrakt. Alla som behöver ovanliga modeller (t.ex. dyra material som kol) eller ryggtoser för speciella tillfällen (t.ex. sport) bör klarlägga finansieringen med sjukförsäkringsbolaget i förväg.

Kan jag använda den för att köra?

Det finns inget generellt förbud mot att köra med ryggstöd. Vem som får köra bil med ryggortos och vem inte, måste bestämmas individuellt av den behandlande läkaren eller sjukgymnasten. I de flesta fall beror inte frågan om bilkörning på om en ortos är sliten eller inte.

Snarare handlar det om hur allvarlig den funktionella begränsningen för den drabbade personen beror på sjukdomen. Om du kan ta bort alla begränsningar med din ortos, kan du naturligtvis köra bil. Å andra sidan bör människor som inte kan röra sig fritt hellre inte sitta bakom rattet.

Läs mer om ämnet: Postural svaghet i ryggraden

Ska jag också bära en ortos på natten?

Huruvida en ryggortos också ska bäras på natten beror starkt på indikationen. Korrigerande ortoser måste vanligtvis bäras i 23 till 24 timmar om dygnet, eftersom de annars inte kan påverka tillräckligt deformiteten som ska behandlas.

Stabiliserande ortoser som föreskrivs efter ryggmärgskirurgi bör först bäras på natten, senare reduceras brukstiden tills ortosen bara måste bäras under fysisk aktivitet.