Lilla hjärnan
synonym
Medicinsk: Lilla hjärnan (lat.)
Engelsk: cerebrellum
anatomi
Lillhjärnan är en del av hjärnan. Den ligger i den bakre fossa under hjärnans bakre lob, genom vilken den separeras av tentorium cerebelli. Hjärnstammen ligger framför lillhjärnan.
Lillhjärnan kan grovt delas in i två halvklot (från grekiska = halvklot) som skiljs från varandra av masken (vermis, latin). Två långsträckta cerebellära delar grenar sig från masken på båda sidor; de kallas kollektivt Flockulonodulär lob (Lobus = lobes; Flocculus = flingor; Nodulus = nodules; alla ord kommer från latin) Ytan på hela lillhjärnan förstoras av otaliga veck (foliae). Om du skär lillhjärnan i mitten kan du se en yttre, mörkare bark (Cortex cerebelli) från en inre tändare märke skilja på. Inom denna märg kan i sin tur 4 definierade märgområden avgränsas på båda sidor (dvs. inom båda halvklotet), som kallas cerebellära kärnor. Från utsidan till insidan (dvs. i maskens riktning) är följande:
- Dentera kärnan
- Nucleus emboliformis
- Nucleus globosus
- Fastigii kärna
där kärnan är latin och betyder kärna.
Cerebrum (1: a - 6: e) = endbrain -
Telencephalon (Cerembrum)
- Frontlob - Frontlob
- Parietallob - Parietal lob
- Occipitala loben -
Occipitala loben - Temporal lob -
Temporal lob - Bar - Corpus callosum
- Lateral ventrikel -
Sidoventrikel - Midbrain - Mesencephalon
Diencephalon (8: e och 9: e) -
Diencephalon - Hypofys - Hypofys
- Tredje kammaren -
Ventriculus tertius - Bro - Pons
- Cerebellum - Lilla hjärnan
- Midbrain aquifer -
Aqueductus mesencephali - Fjärde kammaren - Ventriculus quartus
- Cerebellär halvklot - Hemispherium cerebelli
- Langsträckt märke -
Myelencephalon (Medulla oblongata) - Stor cistern -
Cisterna cerebellomedullaris posterior - Centralkanal (i ryggmärgen) -
Centrala kanalen - Ryggrad - Medulla spinalis
- Externt cerebralt vattenutrymme -
Subarachnoid utrymme
(leptomeningeum) - Synnerv - Synnerv
Förhjärna (Prosencephalon)
= Cerebrum + diencephalon
(1.-6. + 8.-9.)
Bakhjärna (Metencephalon)
= Bridge + cerebellum (10 + 11)
Bakhjärna (Rhombencephalon)
= Bro + lillhjärnan + långsträckt medulla
(10. + 11. + 15)
Hjärnbalk (Truncus encephali)
= Mellanhjärna + bro + långsträckt medulla
(7. + 10. + 15.)
Du hittar en översikt över alla Dr-Gumpert-bilder på: medicinska illustrationer
Cerebellära mandlar
A ytterligare anatomiskt avgränsat område av lillhjärnan är de så kallade Cerebellära mandlar. Även om de inte är funktionellt viktiga (åtminstone ingen särskild funktion har tilldelats dem hittills), spelar de en viktig roll i den dagliga kliniska praxisen. Av följande anledning: vid en ökat intrakraniellt tryckHur det kan komma till exempel genom nedsatt dränering av cerebrospinalvätskan (liquor cerebrospinale eller CSF i korthet) - har det hjärna inte mycket möjlighet att undvika trycket på grund av den icke-töjbara beniga skallehöljet som omger den. Egentligen är en sådan undanflykt endast möjlig på två ställen. Antingen hjärnmassa skjuts in i cerebellärtältet, det som kallas a övre infångning eller just nämnda cerebellära mandlar betecknas av Foramen magnum (Öppning i botten av skallen) tryckt utåt nedåt (nedre infångning). I båda fallen finns det en akut risk för skada på hjärnvävnad, men det lägre infångningen, dvs. mandlarna, är mer rädd, det kan vara akut livshotande eftersom andningscentret (ligger i den långsträckta medulla, dvs medulla oblongata, som är den lägsta delen av Hjärnbalk motsvarar) ligger i omedelbar närhet av infångningen och kan också komprimeras vid behov, vilket leder till omedelbar andningsstopp.
Funktionellt (det vill säga inte från en rent yttre synvinkel utan enligt olika funktionella beskrivningar) är hjärnbotten uppdelad i tre delar:
- 1.Spinocerebellum - Anatomiskt innefattar den masken och de halvklotiska områdena intill båda sidor
- 2.Pontocerebellum - motsvarar anatomiskt de laterala delarna av de två halvklotet
- 3.Vestibulocerebellum - motsvarar anatomiskt flockulonodulär lob
Denna underavdelning har följande anledning: Lillhjärnan tar emot information och skickar information. De når eller lämnar den i form av nervcellfibrer. Fibrer som drar in i lillhjärnan och förser den med information kallas Afferenter (från afferre, lat = att leverera). De som lämnar lillhjärnan för att ta information som genererades här någon annanstans kallas Efferents (från efferens, Latin = att leda ut). Dessa fibrer som leder in och ut löper var och en i en av de tre så kallade cerebellära stjälkarna. Nu är det så att var och en av de tre ovan nämnda delarna av lillhjärnan tar emot sina afferenter från olika delar av kroppen, så att det är vettigt att dela upp dem därefter. Följande tabell är avsedd att ge en praktisk översikt över de tre komponenterna och deras ingångar. Namnen på respektive afferenta fiberbanor noteras också:
Cerebellär del Offerer från ... Fiberbanans namn
Spinocerebellum Ryggmärgs spinocerebellär kanal
Pontocerebellum (Cerebrocerebellum) Cerebrum via bridge (pons) pontocerebellar tract
Vestibulocerebellum Hjärnstamcentra i balansorganet (så kallade vestibulära kärnor) vestibulocerebellär kanal
Fiberbanornas namn (Tractus, Latin = sträng) kan enkelt härledas, de består vardera av två ord. Det första ordet beskriver platsen där fibrerna har sitt ursprung, det andra ordet platsen där de slutar. Till exempel det pontocerebellära området: Det kommer från bron (pons) till Lilla hjärnan (Lilla hjärnan), dvs ponto-cerebellaris.
Förvirrande finns det nu en ytterligare uppdelning av lillhjärnan, varken funktionellt eller anatomiskt, men fylogenetiskt, det vill säga enligt fylogenetisk utveckling. Följande tabell visar en kort sammanfattning av hur den anatomiska, funktionella och fylogenetiska klassificeringen är relaterad till varandra:
Anatomiskt Funktionell fylogenetisk
Mask och angränsande delar av halvklotet Spinocerebellum Palaeocerebellum
Laterala halvklot Pontocerebellum Neocerebellum
Flockulonodulär lob Vestibulocerebellum Archicerebellum
De Archicerebellum är fylogenetiskt äldsta, neocerebellum (neo, grekiska = ny) den yngsta delen av cerebellum.
Medan hjärnans medulla, dvs. delen i det djupa inre, huvudsakligen innehåller nervfibrer som löper från en plats till en annan i centrala nervsystemet, innehåller hjärnbarken (Cerebellär cortex) många celler. Även om lillhjärnan - som namnet antyder - inte är den största delen av landet CNS har barken cirka 50% av alla Neuroner av CNS. I cerebellum kan tre lager delas upp, och vart och ett av dessa lager innehåller specifika celltyper.
- Molekylärt skikt (Stratum Moleculare) - yttersta lagret
- Purkinje cellskikt (Stratum purkinjense) - mellanskikt
- Master skift (Stratum granulosum) - det innersta skiktet, intill medulla
Medan i molekylskiktet i synnerhet cellkropparna i Stjärnceller och Korgceller hitta är cellkropparna i Purkinje-cellskiktet Purkinje-celler, de typiska cellerna i lillhjärnan. Slutligen, i det granulära skiktet finns somata av Granulceller och Golgi-celler.
I nervceller görs en skillnad mellan exciterande och inhiberande celler, beroende på vilken Neurotransmittorer förmedla dem som "information" till nästa cell efter att de själva har väckts. Alla celler i cerebellum är hämmande nervceller med GABA (förkortning för gamma-amino-smörsyra) som neurotransmittor. Endast granulcellerna är spännande. Din neurotransmittor är glutamat.
